SimonAdventure

Emelie (min älskade fästmö) fixade iordning en väldigt smarrig kvällsmat. Men vi glömde tsatsikin, annars hade det blivit precis som i Grekland.
Börjar känna mig piggare nu igen, framförallt så har matlusten kommit tillbaka så det hjälper ju till med. Hoppas att halsontet försvinner nu.
Funderar en heldel på hur upplägget ska vara inför nästa års tävlingssäsong, kommer jag kunna träna på överhuvudtaget? Kanske skulle behöva hjälp av en expert så jag får ett program som passar mig, helt enkelt så jag inte tränar för mycket.

Händer inte jättemycket nu. Har åter igen blivit sjuk, en förkylning som lyckats nocka mig totalt. Kände redan på måndag förmiddag att min puls var lite högre än normalt och sen på kvällen kom halsontet. Väldigt tröttsamt och jobbigt.
Jag som hoppats på en frisk höst.

När jag växte upp så tillbringade jag den mesta av min tid vid eller i en skog. Hade jag överskottsenergi så högg jag ned ett träd. Då var jag grymt nöjd att jag hade möjlighet till det. Dömde ganska friskt ut klasskamrater som hade tillbringat sin helg hemma framför sin dator. Det gjorde aldrig jag, jag bad brorsan om hjälp om det behövdes. Nu är jag visserligen en surfare av rang men det hjälper inte när jag ska installera program eller liknade.

Johan däremot han satt som en liten nörd framför sin skärm och laddade ner spel, på den tiden var han glad om det kom hem ett spel på en helg. Kan hända att jag yttrat någon kommentar om att det är onödigt att spela. Men nu inser jag att det kanske hade varit bra med en kombination av allt. Lite skog lite dator. Igår skulle ett program in på datorn, hade fått en instruktion att följa till punkt och pricka så skulle det gå bra sa Johan. ICKE, det sket sig direkt! Efter en halvtimme i telefon så kunde Johan konstatera att han instruktion fungerade perfekt, medan jag fortfarande inte fattade något. Filer hit ska ersättas med filer dit..... Tur jag har dig kompis! Säg till nästa gång du ska ha huggt ett träd så ska jag se om jag kan hjälpa dig. Attans du kan det med!

Fast helt frisk blir man inte av för många timmar bakom skärmen.

Edit, Alltså Johan är ingen datornörd han är bara duktig och snabblärd.

Nästan fullbordat, nu kan jag snart inte köpa mer. Nu är jag tvingad att träna för att bli snabbare! Nu finns det säkert vissa kritiker där ute som tycker att dessa hjälmar är fula eller tycker att jag borde köpa mat istället. Kan så vara, men det är så mycket roligare med en tempohjälm. Tänk om det är så att det verkligen får lättare med hjälmen på, tänk om jag börjar vinna tävlingar nu??? Jag måste ju testa! I teorin så ska jag bli snabbare. ex rakade ben 4sek/10 mil, tempohjälm 8sek/10mil, dischjul 30sek/10mil lätta pedaler 2sek/10mil osv ni ser jag har snart fått ihop 1 min!!!




ps drog till med lite tider bara, men mer handlar det inte om.

Jag är på väg tillbaka! Var ute i motvind med Johan i dag. Pulsen hölls i schack under hela passet. Det kändes så otroligt gött, efter passet så infanns det härliga välbehaget som det brukar. Känslan under passet var, JAG GILLAR MOTVIND!

 

Johan är snart tempokittad på riktigt. Ram inhandlas snart.

 

Åk bort till ett blåsigt ställe, så blåsigt att det är svårt att sova. Då känns helgen mycket längre. Åkte till Skärhamn i fredags för att vara på plats när Tjörn triathlon gick av stapeln. Det var utlovat blåst och dåligt väder men jag missar inte en tävling även om jag måste stå vid sidan av och titta. På fredagen lärde jag mig att det inte är en bra ide att sätta upp ett förtält själv.

Lördagsmorgon var det mycket blåsigt, cyklarna hängde knappt kvar på sina ställningar i växlingsområdet. Men de flesta som var anmälda trotsade blåsten och stod på starten. Simningen var kortad från 1900m till 1200m istället. Blev en lite roligare simning för publiken, vi fick ju se dem 3 gånger istället för en. För de tävlande var det nog mer löpning än simning då man skulle upp på land och varva. Från Tsok Triathlon var det åtta startande på halv Ironman distansen. Magnus, Kenth och jag hade ett internt vad om vem som kunde komma närmast sin måltid, Kenth vann eftersom han både prickade in den och var den ende av oss som startade. Magnus var för övrigt ute och tittade en stund, Johan lyckades avslöja för en förvånad fru till Magnus att han skulle köpa nya hjul till cykeln.  Orkar inte skriva så mycket mer nu så får se om det kommer en fortsättning. Annars får ni nöja er med detta.

 

Sanna gjorde sin tridebut på söndagens sprint. Som ni ser på bilden tar hon i som attan! Men så ledde hon med efter simningen! Och var typ 8 av herrarna!

Var en sväng på gymmet i kväll. Körde lite ben och knä för att bygga upp styrkan och stabiliteten. På några ställen står det ganska tydligt att Älvhögsborg är ett dopingfritt gym och att kontroller genomförs. Jag undrar hur många? I kväll var det några killar där som jag har sett tidigare i våras, de såg ite likadana ut. Vad jag tror så var de uppenbart pumpade med doping. Ingen kan lägga på sig så mycket muskeler på så kort tid.
Cykelsporten har ett ganska tråkig histotia med dopingfall, men det är nog inget mot vad som finns inom muskelbyggarvärlden.

Hoppas Älvhögsborg kör en rejäl drive och testar de som uppenbart har fått hjälp via piller. Antagligen inte ett dopingtest kostar en slant, först själva provet och sen en förlorad kund.

Varför inte köra en 6mils runda som vanligt? Det är ju kort! Om jag är i vanlig form förstås. Nu är jag inte det, långt ifrån. Hela jag vill bara dra i väg och känna farten i kroppen. Låta benen trampa på och låta kraften överföras till hjulen. Nu tappar man tyvärr nästan allt man har byggt upp i träningsväg på 6v. Jag har inte tränat strukturerat sen i maj. Därför gäller det att ta det lugnt. Trodde jag gjorde det i söndags, sprang ju "bara" i 28min. Men jag måste börja försiktigare, fokusera på styrka och kanske springa 10-15 min i början. Cykel kan jag köra lite längre stunder på, det är inte lika tufft för benen. Vägrar ha en vinter fylld med sjukdom och skador.

Läste ut en ny bok i förrgår förresten, av Björn Hellberg. Väldigt enkelt skrivet, inte så värst spännande. Handlade om en överviktig man som var kriminalpolis, känns det igen?

Hur kunde jag glömma? Jag känner mig bestört! Du och Johan har vandrat samma väg i snart fyra år, för mig är det själklart att du ingår i uttrycket "Johan & Sanna". Ack dessvärre så försvann du ur mina tankar när jag visade min tacksamhet i bloggen. Men nu ska även du få veta hur tacksam jag var för den där yxan, som jag fick av er båda! Så därför passar jag på att hylla dig! Hoppas du känner dig upprättad och jag lovar att inte glömma bort dig fortsättningsvis!
Jag visar en bild från innan detta försmädliga hände då du fortfarande hade glädje i ögonen, hoppas du kommer tillbaka till den känslan nu efter min pudel!

Har lästa ganska många böcker nu under min Kretasemester. Vissa bättre än andra. Läste en bok av Leif GW Persson, tycker han är ganska skön när han syns i media. Lagom trött och ganska frispråkig i sina åsikter. Läste om hans karaktär Evert Bäckström, en figur ganska lik Persson själv. Trött, fet och alkoholist. Visserligen sa Persson i en radiointervju jag hörde att han inte hade alkoholproblem, det var något i stil med att eftersom han hällde ut ett tämligen dåligt rödvin som han drack till frukost så håller han koll på sitt drickande, han menade att en alkoholist aldrig hade slängt det. Gillade inte alls karaktären Bäckström, otrevlig, rasist, kvinnohatare, ja en riktig gris alltså. Men jag misstänker att författaren beskriver honom sådan för att framföra kritik till hur poliskåren ser ut på vissa ställen. Perssons författarskap anser jag i övrigt vara ganska tråkigt och enformigt. Jag förstod redan efter första kapitlet att Bäckström inte gillade invandrare, kvinnor eller homosexuella. Det behövde inte upprepas genom resten av boken. Själva intrigen för nästan enbart framåt med hjälp av spaningsmöten, tämligen trist. Hade jag haft något bättre så hade risken funnits att jag hade bytt bok.

 

Då måste jag säga att jag tyckte bättre om Johan Theorins bok Nattfåk. På omslaget står det att det är en kriminalroman men jag skulle snarare kalla den dramathriller. Även om Nattfåk innehåller sägner om folk som går igen och en del skrock så lyckas författaren fånga mitt intresse boken igenom. Berättar på ett sådant bra sätt och det känns som man lärkänna karaktärerna nästan omedelbart, och inte enbart det självklara utan att jag riktigt kan förutse hur reaktionerna ska bli. Det är inte för att Theorin har berättat för mycket utan för att han gjort det på ett bra sätt. Att själv tänka sig in i det huvudkaraktären utsätts för får mig att känna en stor klump i magen, måste vara ett bra betyg till Theorin.

 

En tidigare favorit är Håkan Nesser, även han har fått vissa av sina böcker om Van Veeteren filmatiserade och förstörda. Behöver dock inte alltid bli så, Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö blev däremot en riktigt bra film. Men nu har jag läst och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla . En bok som även den håller på att bli film och kanske kommer till hösten. Boken tycker jag är riktigt bra, den utspelar sig i Kumla sommaren 1967. Nesser verkar gilla denna tid själv som måste var då han själv var tonåring, han beskriver ganska bra om känslan som kommer med friheten i tonåren. Hur man kan börja leva ett självständigt liv när man får in lite egna pengar och börjar får framtidsdrömmar och blir förälskad. Ganska intressant att inse att det var ett helt annat förhållande till pengar och saker på den tiden, huvudpersonen vill sommarjobba och slita för att få pengar till musik och cigaretter. Att slita och jobba för pengarna verkar idag inte vara lika viktigt för de jag har träffat som sommarjobbar. De behöver liksom inte arbeta, de får det mesta ändå. Och måste de ta i på jobbet, ja då är det lättare att gå hem.

 

Kommer snart några fler bok ”recensioner”, är bra för mig att öva mig lite på att skriva. Vem vet jag kanske snart presenterar min inledning på min egen roman.

Tack till alla som kommenterat och grattat.

Fick i går av min polare en ytterst fin yxa. Den ska med ut när jag ska hugga skog!

 

Tack Johan

Bilden är från igår när vi var på inflyttningfest/kräftskiva hos Ortopeden. Tack för en trevlig kväll.

Salt. Lapparna blir bra torra efter 40min sim i det bla vattnet. Men det bar upp kroppen bra. Maste tanka pa att sparka med benen, men skulle jag glomma gor det inget de flyter anda. Solen ger knappt nagon skugga under dagen pa stranden men den latta inlandsbrisen gor det hur behagligt som helst pa stranden.
Besoker grannstaden Chania i dag. Det bla vattnet i hamnen speglar upp mot stenhusen och skapar ett behagligt ljus nar vi sitter och tar en kall drink och blickar ut over havet.
De sma grashopporna som spelar dygnet runt skapar ett ljud som redan efter tva dagar hade vart markligt om det inte fanns pa Kreta. Citrontraden de sitter i ar perfekt skydd for solen nar vi avnjuter bockerna under dem. Den olandska Faken kanns avlagsen nar vi sitter har nere.

Hade fint mvh S och E

Under vardagen som inte består av sjukdom eller semester så brukar jag sällan prioritera min tid till att läsa böcker. Då blir det istället olika tidskrifter, helst om träning/uteliv eller jakt. Men nu på fjället så hade jag med en bok som jag i princip sträckläste. Började på ena kvällen och följande eftermiddag var det klart. Valde Kinesen av Henning Mankell i matafärens digra utbud. Gjorde mig inget dock då jag läst de flesta i Wallander serien med stort nöje och spänning. Sen att han skrev några mindre lyckade manus till Tv4 satsningen Talismanen kan man ju inte straffa honom för hur länge som helst.  Att han dessutom inte har stoppat Svensk filmindustri från att massproducera Wallanderfilmer alá Krister Henriksson är väl inget heller som han ska klandras för nu när han har lämnat Wallander bakom sig och skriver om nya figurer. Sen kan jag ju förstå att han gömmer sig i  Mocanbiqe när det cirkulerar sådan smörja som är baserat på någon han är skaparen av.

Kinesen är inte en helt klassisk kriminalroman. Ingen tjock manlig huvudrollsinnehavare som har problem med sprit eller ensamhet. Istället har Mankell valt att skriva om kvinnor i de ledande rollerna, även om det är män som utför "grovjobbet" så är det kvinnor som för handlingen framåt och avslöjar de avgörande händelserna. Att Mankell är gammal kommunist är ju ingen hemlighet och i boken finns det en hel del återkopplingar till när kommunismen och 68-rörelsen var en seriös del av den svenska politiken. Att han bor i Afrika och och fortfarande ser konsekvenserna av den kolonisation som varit där är något som återspeglas och även vad han har för tankar om det. Mankell uttrycker tydligt att återgång till det Feodalasamhället är något som absolut skall undvikas och frångås i de fattigare delarna av världen. Men med sin ganska Kina vänliga bakgrund så har vartfall jag svårt att tyda vart han står i Kina frågan i dagsläget när jag läser boken. Säkert hade det varit enklare att tyda med större kunskap om Kina men den besitter jag inte. Ideérna som framgår hur Kina ska styra sin politik i framtiden, är det skarp kritik och avståndstagande eller finner han det fortfarande tilltalande då det baseras delvis ut Maos gamla tankar. Eller har jag tolkat helt fel?
Boken i övrigt är läsvärd. Stundtals seg om man inte försöker tänka sig in i vad det som sägs skulle kunna betyda för världspolitiken eller om man inte bryr sig om hur folk kunde tvingas leva under senare delen av 1800-talet i Darwinismen- och kolonisationens skugga.

Så morsan (om du orkat läsa igenom så här långt) inte trodde du jag kunde både läsa och skriva? Att jag sen kanske totalt missuppfattat boken är väl en annan sak. Jag kan ju inte bli proffs från början, har ju trotsallt inte skrivit någon på säkert 6 år och absolut aldrig någon så här (till försök) analyserande.

Inför vandringen så visste jag att jag behövde ett nytt liggunderlag. Hade sett ett under en kajaktur för något år sedan som jag var sugen på. Uppblåstbart och litet. Har dock inte sett något sådant efteråt. Något självupplåsbart kände jag inte för då de tar lite mera plats.
Att vara 193cm lång har inte alltid sina fördelar. Att hitta ett liggunderlag i den längden är inte helt lätt. Nu krävs det inte alltid att man har under hela kroppen om man tältar vår/sommar/höst. Då är inte kylan så kraftig.
Hittade dock ett som jag beställde ett Therm a rest Neo Air.  6,3cm tjockt när det är upplåst och litet som en literflaska ihoprullat. I största storleken är den 196cm och väger 550g. Det räknas som ett tre säsongsunderlag men med vårat klimat så funkar det garanterat året om.
Det jag tyckte var bäst med det var att man låg still på det och att det låg still på marken. Ofta glider både underlaget och den som sover runt, men detta låg helt still. Även när vi låg i en sluttning och solade, Sten-Hugo lade sig ca 1m från mig och helt plötsligt hade han glidit intill.

Så ska man satsa på ett lätt underlag så rekomenderar jag detta. Köp från Usa där det är billigare.

Kanske ska klargöra från början att varken jag eller någon annan normal person behöver sådanahär "avancerade" produkter. Ett vanligt rullbart underlag för 139 kr på Jula duger, men det är inte roligt. Så alltså jag tenderar att köpa bättre saker än vad jag kräver bara för att jag gillar det! Sen får jag ju jaga vikt då min taniga kropp inte klarar av att bära upp så mycket.

Åkte förra måndagen upp till Härjedalen för att vandra några dagar. Lämnade Trollhättan först 2100 på kvällen eftersom min kompis Sten-Hugo som skulle med hade träning innan. Eftersom vi inte ville köra hela natten så stannade vi strax norr om Sälen för att tälta. Vi såg ut en plats tidigt som låg fint intill Dalälven. Vi kände till platsen sen förrra året då vi steg i land där under en kanotsträcka sista dagen på O-ringenmultisport. Regnandet som hade hållt på sen vi lämnade Thn fortsatte men tältet restes utan att bli alltför blött. Morgonen efter fortsatte vi mot Ljungdalen där vi skulle börja vandringen. Fast innan bestämde vi oss för att käka lite, ville passa på att få något annat än frystorkat som skulle komma de närmaste dagarna. Hittade ett litet fik, eller ja vi hittade en stuga där det stod café. Väldigt enkelt ställe utan ström men med indraget vatten. De tjejer som arbetade där levde upp till ryktet om norrländningar, de sa inget annat än att svara på tilltal. Men våfflan var god!

Vi började att vandra, hade från början bestämt att ta det lungt. Förtsa dagen gick vi väl ca 12km, rätt imponerande natur. Blev många stopp för att titta på renar och utsikt. Utsikten var dock inte så bra eftersom regnmolnen hängde lågt. Slog upp tältet och kröp in rätt tidigt för att undkomma regn och kyla. Tur jag hade tagi med mig bok.

Morgonen efter låg vi i tältet länge. Regnen upphörde så fram åt tiotiden kröp vi fram. I dag skulle vi bestiga Helags en vandring på ca 12 km och 700höjdmeter. Upp var riktigt fint. Utsikten var slående, fjäll och fin natur så långt man såg för molnen. Ju närmare toppen vi kom ju sämre sikt och lagom till toppen började det ösregna. Tur var det att vi träffade några trevliga killar som bjöd på en värmande Whiskey och korv. Promenden ner var desto krångligare, halt, blåsigt och dålig sikt gjorde det till ett litet helvete. Änn värre var det när vi kom ner i dalen. Då sprack det upp på mindre än 5 min och plötsligt så trädde toppen fram i ett vackert sken från solen. Så det blev två kalla och en Gulasch på verandan till fjällstationen. Riktigt fint ställe, vill man inte tälta så går det utmärkt att planera in turer då man bor på fjällstationer hela vägen. Då slipper man kånga på tält och mat. Men man missar den totala tystnaden som råder när man sitter utanför sitt tält och tittar på solnedgången.

Följande dagar bestod av små vandringar sol och läsning. Skönt att ta det ganska lugnt. Det är ju återhämtning och uppbyggnad som gäller för mig nu.

Det är det jag ska försöka klämma in i bloggen!