Min Mamma
Hmm hon är trevlig hon. Visst alla har sina sidor men att vi skulle ha så konstiga sidor att det är värt att kallas schizofren var väl väl hårt mor?
Ja, jag får nog hålla med. Det var lite väl hårt. Nog för att du är trilskig och alltid tvärtemot, men schizo tycker jag inte att du är.
Nä, nu måste jag be om att få känna mig missuppfattad.(Igen) Jag gav en liten kommentar till ett av dina inlägg apropå de skilda världar som kanske råder hos dina far- resp. morföräldrar. Frukten av deras uppfostran är å ena sidan en kaotiskt rörig men glad och charmig dotter (din mor) och å andra sidan en tydlig, strukturerad, oftast glad och charmig son. Dessa två motpoler drogs till varann som plus till minus och gnistor uppstod. (Vill du ha detaljer får du återkomma.) Frukten av dessa gnistor är tre helt fantastiskt begåvade barn med en mångfald av skiftande förmågor som vi ser blomma fram för varje dag.
Lite schizo är väl varenda människa lite nu och då. För att citera vår store poet Stagneliuz: "Kaos är granne med Gud". Och där vill jag gärna vara
Egentligen kan man ju säga att du är motsatsen till schizofren. Som redan skrivet är du ju konsekvent i ditt beteende. Du tycker alltid tvärtemot alla andra. Hade du pendlat fram och tillbaka med tvärtomheten hade det kunnat finnas spår av schizofreni, men inte som du är idag=)
Eftersom jag till viss del är inblandad i detta tankeutbyte får jag kanske komma med en uppmaning till lite försiktighet med orden. Jag menar då användandet av termer som betyder psykisk avvikelse från det som anses "normalt" Att sedan önska sig vara i en kaossituation bör man nog fundera över ordentligt! Alltför många människor i vår värld befinner sig i kaos,och önskar sig säkert vara där kaos inte råder. Med eller utan högre makter.
Oooh, ett bloggkrig!
Det blir mer och mer uppenbart för mig att jag har problem med att formulera mig. Kaoset jag pratar om är det jag själv upplever inne i mitt eget huvud eller inne i min egen bubbla allt som oftast. Med all säkerhet skapat av mig själv. Jag har ingen önskan om mer av detta, och har stor respekt för de som lever i ett kaos som de inte råder över eller kan hantera. För mig är vetskapen om att Gud är nära trots ett inre kaos oerhört trösterik, till och med livsnödvändig. Det innebär inte att jag är otacksam för de strukturer och sammanhang jag lever i. Tvärtom!
Uppmaningen om försiktighet med orden tar jag till mig. Där är jag en elefant i en porslinsaffär, minst sagt. Risken är att omgivningen får ha lite tålamod och kärlek. Det kan ju ta lite tid att vända en fullastad tanker.
Kaos är ett också ett mycket starkt ord och kan nog bara definieras av dem som upplevt verkligt sådant!
Okej! Jag fattar grejjen. Kaos är väl starkt. Men kan man tänka sig ord som oreda, virrvarr, förvirring eller en oordnad massa? För så känner jag mig ofta i denna brusiga och stressade värld.
Min poäng var från början (innan överorden) att människor från olika verkligheter kan berika och komplettera varandra.
I morse när jag läste GP så lade jag (av någon anledning) märke till att de använder sig av ordet kaos i två artiklar. Det är kaos efter tsunamin i Indonesien. Där beskriver nog ordet hur det är. Men det är även kaos på vårdcentralen i Kortedala, ty man har inte hunnit installera hissen inför vårdvalet. Kanske kunde man valt ett annat ord? Typ stökigt?
Det är inte bara jag! som mina sjundeklassare brukar säga.
Det är klart man får skriva kaos! Nu ska vi inte va så pk!
