SimonAdventure

I Lördags hade vi bjudit in till en heldag med aktiviteter för våra vänner. Så kl 0820 kom Karl-Gustav & Gerd, Sten-Hugo & Margareta, Jon & Johanna och Sara. De hade ingen aning om vad som skulle hända under dagen. Det första blev isfiske på Öresjö, inga fiskar fick vi men Karl-Gustav lärde oss massor om hur man överlever i snö. Efter korvgrillning och fiske drog vi vidare in till Älvhögsborg och värmde oss i bastun på romerska badet.


Sen gick jag och killarna till Buddy´s och spelade tv-spel. Vilket var väldigt roligt, full fart och go känsla var det där. Efter det var det planerat träning för mig och K-G men vi blev sittande med en öl och lyssnade på hans hemma bio istället. Så vi gick hem till oss och lagade mat åt tjejerna. Kvällens höjdpunkt var antagligen alla efterätter, en cheescake, en kanelparfait och en chokladkaka. Alla blev mäktigt mätta.
En riktigt trevlig dag som avslutades 01:45 när jag skickade hem de sista för då var jag så trött.

Körde en dryg mil idag på skidspåret i Slätthult. Jag kan inte överhuvudtaget förstå hur jag tog mig från Sälen till Mora utan att ha åkt skidor innan. Min bålstyrka just nu gör att jag efter ett tag är nere vid knäna med bröstkorgen. Blir näst intill dubbelvikt. Hoppas jag inte går av.
Den enda tröst för mitt ego är att jag trots allt kör förbi folk.


Igår avverkades ett kanon pass i simhallen i Vargön 60 min sim och en del tjöt med Triathleterna. Kanon att simma där för det är aldrig något folk. Fattar inte att de har öppet överhuvudtaget. Men bra för oss.
I morgon blir det inga snöaktiviteter utan rysk träning. Hoppas jag blir starkare i bålen då. För det behövs.

Jag och Sten-Hugo passade på att utnyttja snön som är och tog en sväng med tältet i natt. Vi drog iväg i går vid sju tiden och efter lite fix var vi på plats i skogen runt åtta. Efter en kort vandring i knädjup snö bestämde vi oss för en lägerplats. Efter mycket skottande så var marken framme och då kunde vi konstatera att det nästintill var en ofyst kärr. Men men det var jobbigt att skotta och -15 grader så vi tänkte att det nog fryser till, vilket det gjorde. Innan tältet restes upprättades en eld. Det var behövligt för det var bra kallt om fingrarna när finlir skulle göras utan handskar. Elden värmde rejält och eftersom vi skottat till en vall runt elden så höll sig värmen nära oss. Att lägga sig var en ganska omständig procedur med sovsäckar och underlag i kylan. Men det gick tillslut. I tältet var det mellan 10-15 minusgrader under natten så det var ganska varmt. Sten-Hugo var lite frusen under natten men han hade med sig sina sommarsovsäckar. Vi vaknade till vid niotiden på morgonen och startade upp en ny eld, varpå vi revlägerplatsen och återställde snön så vi inte lämnade några spår för Ryssen att följa.




Känns härligt att äntligen få bjuda på lite lätt Adventure igen.

Å trots att jag inte skriver något har jag min stadiga skara läsare. Det är trevligt. Nu har denna lilla minisemester avklarats och det är dags för jobb i morgon igen. Tur att det endast är en tvådagarsvecka.

Ledigheten har varit skön och välbehövlig. Har inte varit ute så mycket som jag hade velat men en heldel har det blivit. Passar på att åka skidor nu när det finns snö. Det är otroligt vackert i skogen nu. Riktigt kul att det är så mycket folk uppe vid skidstugan och åker med. Inte enbart de som brukar träna utan blandat. Dock tycker jag mig se att det är övervägande kvinnor i spåret. Av kanske 15 personer som jag åkte om idag så var 14 kvinnor. Så är det sällan med de övriga sporter jag håller på med.

Misstänker att det blir jobbigt att gå upp i morgon då jag vänt på dygnet ganska bra, har läst bra böcker som krävt en del research på nätet om det som står stämmer eller inte, så inte nog med boken i sig utan Google dessutom.

På läkarens inrådan skulle jag inte träna på höga pulser innan jag gjort arbets-ekg. Detta är nu gjort. Var där förra veckan. Väntade mig inga nedslående resultat. Har mått bra den sista tiden, kroppen har varit alert och svarat på den träning jag gjort. Kände mig rätt pigg dessutom på testcykeln. Cyklade ca 40min och då var min puls uppe på 201, hade lite kvar att ge dessutom. Utveckalde 380Watt. På en minut så var pulsen nere i 137, inte dåligt för att inte tränat på så länge tycker jag.
Läkaren som gjorde testet såg inte heller några hinder till att jag inte kan träna, hjärtat jobbade som det skulle.

Så nu kan jag skynda långsamt utan hinder för att komma tillbaka till mitt livsform!

Att Bo Kaspers var så bra! Det hade jag ingen aning om. Och nu vet jag varför, jag har aldrig sett dem live. Slog på Harman/Kardon när jag kom hem och började lyssna igen på skiva. Många band låter bättre inspelat än live, inte Bo Kaspers Orkester. Vilken live upplevelse. Samspelade. Proffsiga. Nära. Ja vad? Hur ska jag beskriva denna upplevelse. Abslolut det bästa i år. Även "Vi sitter i samma bil" som jag vanligtvis inte gillar var grym. Kanskne gjorde publiken sitt till upplevelsen av den låten. Trollhätteborna var nästintill extas efter att Bo hade friat till dem genom att sägga att hela Sverige borde åka Saab och han alltid gjort det.

2009 har varit det år då jag sett flest konserter hittils, och denna var den bästa hittills. Visst AC/DC var grymt men inte lika intimt som detta. Att hela tiden kunna se bandets ansikten och mimik och uttryck är att föredra. Sen hade det vart grymt att se Angus studsa fram på samma scen, det hade vart en upplevelse!

De senaste dagarna har det passerat en strid ström av läsare på min blogg. Jag trodde det i första hand var för att läsa vad jag skriver men ack nej! Fick höra varför läsarantalet stiger kraftigt. Min Mamma. Folk vill läsa hennes kommentarer. "jag längtar tills din mamma kommentarar" "hon skriver så roligt" är lite av det jag fått höra. Ni som vill ha mer av henne kan få lite tips. Varför inte göra ett besök i Nossebro på fredag, då är hon traditionsenligt levade skyltdocka när butikerna täcker av sin julskyltning. Men var i god tid bara, det brukar bli fullt! Vill ni träffa henne tidigare kanske ett besök på folketshus på torsdag kan vara en vinstlott, nej hon ska inte spela själv denna gången (hon gör det ibland) utan lyssna på Bo Kaspers.

Min Mamma, en riktig guldklimp!

I går var det klubbmästerskap i mtb uppe i skidstugan. När jag fick frågan om hur banan skulle gå har jag varit ganska sparsam med sanningen. Teränngen där är ganska stökig, rötter, hålor, stenar och i går framförallt lera. Det har ju regnat ganska bra det sista. Men folk var nöjda ändå när de kom imål, visst hade någon synpunkter på min syn på en "lätt" bana men de kommer nog tillbaka ändå. 
Ulf Nyström hade lagt banan och hade hand om tävlingen. Han fixade även den mycket tveksamma starten, det är därför han ligger först på bilden. 

 

Helgerna i övrigt försöker jag ta det lungt på. Alltså ingen träning. Träna skall jag göra under veckorna och köra vila på lördag söndag. Lite promenader med Charlie och en del jakt blir det. Tur är det eftersom jag är en ypperlig kock när det gäller viltkött! Förra veckan bjöd jag Sten-Hugo på älg, han har fortfarande lyckats få ett ord i munnen sen dess. Grabben blev helt mållös efter den goda maten. Tror han tycket det vartfall, han har ju inte sagt nått. Och igår var det Johan och Sanna som fick lite älg. Dock så hade den sina brister. Älgen var gammal och tillagningen blev inte optimal. Men men lika bra var det då kunde vi prata med dem resten av kvällen. Fast jag fick dem tysta efter en stund ändå när jag ganska omgående konstaterade att Jack Senap var mördaren med ljustaken i biosalongen. 

I övrigt så kanske jag ska byta namn på bloggen till Simons ödmujka ironiska krypin.  

Folk har stannat mig på stan, telefonen har ringt och jag har fått mejl. Så länge jag bloggade så hade jag min stadiga dos av läsare. Alla visste vad jag gjorde. Visst jag fick lite kommentare men i övrigt blev jag mer och mer isolerad. Alla visste ju precis vad jag gjorde och hur jag mådde. Ingen behövde höra av sig och fråga. Men nu är det dags att skriva ett inläggför nu har telefonen gått varm och mejlen har haglat.

I kväll var Rajje, Kennet, Brorsan med sambo och farsan här och hängde i källaren. Körde lite bilbana, drack lite öl och käka lite pizza. Trevligt.


Lille valpen heter Charlie, ha växer och frodas. Riktigt rolig liten rackare.


Igår var Emelie och jag plus några vänner på Kulturbaren och lyssnade på Daniel Lemma. Det var en utmärkt spelning. Bandet och Lemma samspelade vilket höjer kvaliten på spelningen. Nästa vecka är det Bo Kaspers som ska avnjutas (förhoppningsvis).

Nu kanske denna blogg snart kan handla om träning igen för jag har smugit igång så smått.

Morgonen började med att jag agerade funktionär när Tsoks klubbmästerskap i landsvägscykling gick av stapeln. Gänget drog iväg i bra tempo redan från början och det gick bara fortare och fortare vid spurtpris och bergspris. Sträckan var drygt 7mil och det var 500 höjdmeter. Jag låg före i bil och höll koll på vem som kom först till de bestämda spurterna. Soligt och varmt blev det tillslut, regnet var ihärdigt på morgonen men det sprack upp.
Fler bilder på picasa. Länk till höger.




Sen drog Emelie och jag i väg ner till Smålands djupaste skogar för att ta en glutt på en vovve. Jag ville se att tiken var öppen och social och att valparna verkade orädda och glada. Intrycket var positivt så nu har vi en ny hund. Det blir ett samägande mellan Morfar och mig som innan, även om Emelie allt tyckte den kunde bo här jämt (den är ju så söt).



Hunden till vänster med huvudet vid skyffeln blev det.

Eddie min vovve börjar bli gamal. Elva och ett halvt är han nu, och så har han fått ont i foten. Funderar på om jag ska köpa en ny. Har ju massor tid över. Nä men det blir med Morfar isåfall. Vad tycks om den högra på bilden?

var förbi en sväng idag. Satt och pratade lite när hon plötsligt säger "ja med sådana föräldrar som vi är det inte konstigt det kommer schizofrena barn"
Hmm hon är trevlig hon. Visst alla har sina sidor men att vi skulle ha så konstiga sidor att det är värt att kallas schizofren var väl väl hårt mor?

En bild från Sjuntorp Duathlon som gick för några veckorsen. Om det är blåsigt eller om han tar i rejält vet jag ej. Men dischjulet skulle kunna vara anledningen till att han är lite sned i bilden.

Det är rätt bra sätt att lägga på något lager eller ändra lite i färger för att få en bild intressant. Innan var bilden gött trist. Ni kan se orginalet i bildarkivet i länken till höger.

motorer är jag helt ointresserad av, men när jag fick frågan vad jag gillar för musik i början i gymnasiet svarade jag ”inget speciellt, förutom Bohemian Rapsody”. Har lyckats utvidga mitt intresse för musik rejält. Just nu rullar just den låten på en liveskiva från 1979, låten är så komplicerad så efter en liten stund så övergår det till en förinspelad bit. Ändå är Freddie Mercery enligt mig den bästa sångaren som funnits. Jag tror inte att det kommer komma några band/artister som kan fylla ut spåren som finns efter grupper som Queen, AC/DC, Rolling Stones, Bruce Springsteen mm. U2 kan komma vara det sista band som klarar att fylla arenor och låta människor kunna känna samhörighet genom musiken. Visst det finns och kommer finnas stora grupper/artister men inte som kommer kunna fylla arenor under en halv livstid.

 

Min morfar är en ganska speciell människa, men en sak med honom var, eller är, att enda gången han ville lyssna på musik var sent om nätterna på helgerna. Alltid tyst i bilen men på kvällen kan han sitta uppe och lyssna, helst på samma skiva gång efter gång, länge. Det är förhoppningsvis en av de mest harmlösa saker jag har tagit efter honom. För nu sitter jag här och lyssnar, och idag var jag sugen på Queen. Hoppas jag inte får samma ordningssinne eller känsla för när det är dags att avsluta samtal. Då ärver jag hellre min farfars noggrannhet och känsla för detaljer. Har tyvärr en liten bit kvar dit. Jag är ju en person som har som en konstig egenskap att jag ska vara ”tvärt om”. Det krånglar ju till det med en morfar som är slarvig och farfar som är ordningsam, vad ska jag vara? Halvt slarvig eller halvt ordningsam? Kanske ska släppa den där trilskiga sidan av mig (det vet jag Emelie ser fram mot) och sluta vara tvärt emot.

 

Att låta musiken fylla huvudet och tankarna är en härlig erfarenhet som jag har lärt mig uppskatta de senaste åren. Och då är det härligt att det finns en sådan musikhistoria och sådana mängder att jag antagligen aldrig kommer kunna tröttna och känna att det inte finns något nytt att lyssna på. Sen det är klart, inget går upp mot The Va?